Välkommen till ACB. Förändring av forumet kommer att ske under februari månad.
För att det ska bli så trivsamt som möjligt så följ forumets regler. Ju fler vi är på forumet ju roligare kan vi ha det. Hjälp därför till att sprida vår existens till vänner och bekanta, samt sidor du besöker.
Mvh Sebastian

Join the forum, it's quick and easy

Välkommen till ACB. Förändring av forumet kommer att ske under februari månad.
För att det ska bli så trivsamt som möjligt så följ forumets regler. Ju fler vi är på forumet ju roligare kan vi ha det. Hjälp därför till att sprida vår existens till vänner och bekanta, samt sidor du besöker.
Mvh Sebastian

Vill du reagera på det här meddelandet? Registrera dig för forumet med några klick eller logga in för att fortsätta.

Trött på all censur? Då har du kommit rätt.


5 posters

    Fredrik Reinfelt (3 delar)

    avatar
    anders_b


    Antal inlägg : 23
    Join date : 09-02-15

    Fredrik Reinfelt (3 delar) Empty Fredrik Reinfelt (3 delar)

    Inlägg  anders_b 2009-02-20, 18:12

    Jag är egentligen inte den som borde publicera detta, men då moderaterna numera andvänder mitt parti som bollplank inför valet 2010, så känner jag mig manad att faktiskt kritisera vår statsminister. Fp och Kd står inte alls bakom alla moderaternas påhitt.
    Denna text är till för den som orkar sätta sig in i lite fakta ang vår stadschef.
    Lång text, men som sagt ingenting märkvärdigt för den som vill veta mera.

    Fredrik Reinfeldt är en politiker vars idéer utvecklats alltsedan hans tid som ordförande för Moderata ungdomsförbundet. Om sin ideologiska övertygelse har han vittnat i flera skrifter.

    Fredrik Reinfeldt talar i sin egenskap av moderat partiledare gärna som om hans politiska idéer ännu inte har genomförts i praktiken. Så är inte fallet. De omkring 60 000 invånare som bor i Täby vet mycket väl vad det Reinfeldtska styret betyder i praktiken. I denna kommun har Fredrik Reinfeldt haft ett mycket stort - för att inte säga avgörande - inflytande på den moderata politikens utformning.

    Täbyexemplet är också intressant av ett annat skäl. Här har moderaterna kunnat utforma sin politik helt och fullständigt efter det egna partiets ideologi. Genom en närmast unikt stark ställning har politiken inte behövt tunnas ut i sin praktiska utformning av konkurrerande borgerliga partier som i många andra kommuner. Fredrik Reinfeldt har själv kallat Täby ”Sveriges mest moderata kommun”.

    När Fredrik Reinfeldt nu ger sken av att vilja överge den mer extrema högerpolitik som präglat partiet de senaste åren och talar om moderaterna som ”det nya arbetarpartiet” finns all anledning att granska den kommun han satt sin prägel på mer än någon annan - Täby.

    Denna rapport är en granskning av den politik som Fredrik Reinfeldt och hans familj fört och fortfarande för i Täby kommun. Den är därmed samtidigt en föraning om vad svenska folket har att vänta vid en moderatledd regering efter riksdagsvalet 2006.



    Hvad vilja Reinfeldt?

    Fredrik Reinfeldt är en tydlig politiker i så måtto att han under sin tid som ordförande för det moderata ungdomsförbundet, Muf, utvecklade den ideologiska övertygelse som följer honom än idag. Denna övertygelse har han även gett klart uttryck för i några uppmärksammade skrifter som gavs ut under mitten av 90-talet. Reinfeldts syn hade vid denna tid även formats av de första åren som politiker i hemkommunen Täby.

    Hur såg - och ser - då hans analys och program ut?

    Grundläggande är att det offentliga – det som stat, landsting och kommun svarar för – ska trängas tillbaka. Det offentligas beslutsfattande ska endast avse det genuint gemensamma. Politiska beslut ska spela en mycket mindre roll än idag. Många problem i samhället beror enligt Reinfeldt på att alltför mycket har blivit politik. ”Utvecklingen har också i stor utsträckning präglats av politiskt förmynderi .Utöver de omfattande välfärdssystemen har staten infört bilbälteslagar, reglerat införseln av alkoholhaltiga drycker och författat byggnormer i syfte att skydda samhällsmedborgarna från allsköns obehag.” Reinfeldt går till och med så långt att han kan tänka sig situationer där det kan vara befogat att bryta mot de lagar och gällande beslut. Ett sätt är att lämna fritt åt den enskilde att svara för rättstillämpningen efter eget skön.

    Reinfeldt preciserar sig försiktigtvis aldrig vad stat och kommun ska ge upp. På ett område är han dock tydlig: privatisering av förskola och skola är ett tydligt mål. Men i övrigt vågar han aldrig riktigt gå i närkamp med frågan om huruvida det är en renodlad nattväktarstat han längtar efter. Man kan ana sig till det med hänsyn till hur han i positiva ordalag beskriver utvecklingen i USA och knyter an till den diskussion som fört om det så kallade civila samhället.

    Enligt Reinfeldt har just det förhållandet att vi i Sverige valt att arbeta med för alla gemensamma lösningar lett till allvarliga problem. Så här skriver han: ”Ingen behöver åka till det sönderfallna tidigare kommunistblocket för att se vilken effekt som följer av årtionden av omyndigförklarande, borttagna individuella incitamentsstrukturer och ensidig rapportering i massmedia. Alla symptomen, om än i mindre alarmerande omfattning, finns i Sverige. Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.”

    De politiska besluten har passiviserat människorna i Sverige, det är den tes Reinfeldt driver. Förmågan till eget ansvarstagande undergrävs, ”kreativitet och engagemang som bryter mot systemets strömlinjeform har därför mötts med misstro i stället för uppmuntran”. Medborgarna är förändringsrädda och trygghetsorienterade och tror att alla kan leva på bidrag och garanteras sysselsättning. ”Offren för välfärdsstatens falska locktoner är Det sovande folket!”

    Politiken, i allt väsentligt den socialdemokratiska, har mentalt lämnat spår efter sig hos människorna: ”Det går inte att peka på, det är ingenting konkret och de flesta människor skulle inte ställa upp på att de är offer för socialdemokratisk hjärntvätt. Det gör de inte mindre sant. Politik, eller mer korrekt ideologier, är till för att påverka vårt tänkande och att förändra människors beteende.”

    Bidragsmaximerare är ett annat av Reinfeldts uttryck. Svenskarna har förälskat sig i sina bidrag, i många fall är de helt beroende av dem för sin försörjning. Många anpassar sitt beteende till dem, individer som lever av andra. I andra tider kunde de vara de stora entreprenörerna men i ett samhälle där bidragspengar är gratis fyller de i stället i blanketter. ”Bröd och skådespel blev i 1900-talets tappning i Sverige beroendeframkallande bidrag och reformlöften.” Och betalningen: ”Det är bara att ta av dem som har, för de har förmodligen ändå bara fuskat sig till vad de redan har.”

    Det är inte bara politiken som har alltför stor betydelse. Det gäller också fackföreningarna. Arbetsrätten minskar flexibiliteten. Reinfeldt målar upp vad han anser att fackföreningarna leder till: ”Alla försök att premiera bra arbetsinsatser har bannlysts. Alla ska ha samma lön oavsett prestation och inlevelse. Det leder till en omfattande avundsjuka mot den som försöker nyttja sitt professionella kunnande för att tjäna pengar. Alla bevakar varandra och den som säger sig vilja gå sin egen väg får vara beredd på att bli betraktad som en egoist.”

    För att summera de Reinfeldtska analyserna:

    Besluten i riksdag, kommuner och landsting tar för stor plats. Svenskarna är utsatta för en socialdemokratisk hjärntvätt. De har blivit mentalt handikappade och passiviserats till bidragsmaximerare vars kreativitet tar sig uttryck i att pricka i rätt rutor i bidragsansökningarna. Fackföreningar skapar endast avundsjuka på arbetsplatserna.

    Detta är de värderingar Fredrik Reinfeldt tagit med sig som politiker i hemkommunen Täby och nu på allra högsta nivå i riket.

    Reinfeldt vill omsätta dessa ideologiska ståndpunkter i praktisk politik bland annat när det gäller våra socialförsäkringssystem och synen på fackföreningar och arbetsrätt. Moderaterna föreslår för de enskilda människorna mycket kännbara försämringar i socialförsäkringarna. I praktiken ska sjuka, arbetslösa och föräldralediga endast garanteras 60 procent av sin inkomst i ersättning. Striden i Vaxholm om skyldigheten för utländska företag som verkar i vårt land att teckna svenska kollektivavtal illustrerade tydligt den moderata synen på fackföreningar och arbetsrätt i praktiken.

    Som vi kommer att se i denna rapport har Reinfeldt redan på ett avgörande sätt kunnat påverka den välfärd som kommunerna – i detta fall hans hemkommun Täby - svarar för.

    Täbys egen ”Kennedyfamilj”

    Täby kommun har ca 60 000 invånare och ligger omkring 15 kilometer nordost om Stockholm. Kommunen har av journalisten Per Svensson som själv växte upp där beskrivits ”som ett samhälle för de starka”. ”Man behöver inte vara rik för att bo i Täby. Det räcker med att tjäna lite bättre än alla som tjänar lite sämre”.

    I få andra kommuner har moderaterna en så dominerande roll som i Täby. Fredrik Reinfeldt har stolt kallat Täby för ”Sveriges mest moderata kommun”. Partiet har flera perioder haft egen majoritet i kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Andra perioder har man delat makten med stöd av andra borgerliga partier. Alltsedan 1982 har moderaterna styrt kommunen oavbrutet. Den politiska situationen i kommunen har sedan länge präglats av en massiv borgerlig majoritet. För närvarande styr en koalition mellan moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna.



    avatar
    anders_b


    Antal inlägg : 23
    Join date : 09-02-15

    Fredrik Reinfelt (3 delar) Empty Fredrik reinfelt del 2

    Inlägg  anders_b 2009-02-20, 18:13

    Täby har också en tradition med starka personer i kommunens ledning. Familjen Reinfeldt har under flera år varit en dominerade aktör i kommunens politiska liv. I Expressen kallades man till och med Täbys egen ”Kennedyfamilj”.

    Fredrik Reinfeldt personligen har spelat och spelar fortfarande en betydelsefull roll. Han är riksdagsledamot sedan 1991 med allt vad det innebär av självklara och nära kontakter med den lokala partiorganisationen. Därutöver har han hittills varit ledamot av kommunfullmäktige i två mandatperioder, 1988-1991 och 1998-2002. Under den senare perioden hade han dessutom säte som ledamot i kommunens centrala maktorgan, kommunstyrelsen.

    Fredrik Reinfeldt är därmed i hög grad arkitekt och medaktör för den politik som förts i kommunen de senaste åren. Men i Täby handlar det inte enbart om Fredrik när man nämner efternamnet Reinfeldt. Även andra företrädare för den Reinfeldtska familjen har i olika former funnits med i det kommunala styret.

    Fadern Bruno Reinfeldt är aktiv som kommunalpolitiker sedan flera år tillbaka och sitter för närvarande som ledamot i kommunfullmäktige. Under förra mandatperioden axlade han dessutom ordförandeskapet för en av kommunens centrala nämnder, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

    Fredrik Reinfeldts mor Birgitta Reinfeldt är inte politiskt aktiv. Hon har istället ett konsultbolag, Fundo AB, som sedan 1994 tjänat sammanlagt över 1,6 miljoner kronor på uppdrag som konsult i rekryterings och ledarskapsfrågor åt Täby kommun. Tidigare ägde också Fredrik Reinfeldt och hans yngre bröder Magnus och Henrik tio procent var av moderns bolag.

    Hustrun Filippa har varit makens trogne supporter och vapendragare alltsedan Fredrik stred om makten i Muf. Under de senaste åren har hon varit moderaternas kommunalråd nummer två, och som sådant ordförande för den mäktiga socialnämnden. När den tidigare kommunstyrelseordföranden Stefan Klåvus fick avgå efter att ha kört bil och krockat med 1.24 promille alkohol i blodet i slutet av 2004 utsågs hon till hans efterträdare.

    I Täby råder alltså inte enbart, som vi kommer att se i denna rapport, ett på principiella grunder fotat fåtalsvälde. I praktiken kan man tala om ett familjevälde.

    Den tunna demokratin

    Ett centralt tema i Fredrik Reinfeldts budskap har varit att utrymmet för politiska beslut ska trängas tillbaka. Statens och kommunernas beslutssfärer ska minska, det förkunnas som vi sett i hans skrifter alltsedan tiden som ordförande för Muf.

    Så har det också blivit i Täby. Den demokratiska infrastrukturen är skör. De kommunala nämnderna är få och antalet ledamöter i varje nämnd varierar mellan fem och sju. Den största, nämnden, Kommunstyrelsen, har åtta ledamöter. Antalet kommunalråd är reducerat till ett absolut minimum för en kommun av Täbys storlek. Det finns få politiskt valda företrädare. Kommunstyrelsens ordförande Filippa Reinfeldt deklarerar gärna att ”politiker ska bestämma mindre”.

    Ordningen kan vid första anblicken verka tilltalande. Kommunens kostnader blir naturligtvis låga. Men det leder obönhörligen till att det demokratiska utrymmet blir mycket litet. Samtidigt begränsas kraftigt oppositionens möjligheter att arbeta. Trots att Täby är en stor kommun med över 60 000 invånare har den politiska oppositionen inte ens garanterats ett kommunalråd på heltid. Något administrativt stöd i övrigt till oppositionen eller oppositionsrådet existerar inte.

    Den politiska oppositionen har konsekvent förnekats viceordförandeposter i de kommunala nämnderna varför deras insyn i nämndernas arbete blir mycket begränsat. I beredningar med tjänstemännen inför nämndsammanträdena ges i två av nämnderna heller inte plats för andra än den borgerliga majoritetens företrädare. Den samlade oppositionen i nämnderna består - med undantag av kommunstyrelsen - av en enda ledamot. Resultatet blir att möjligheten att föra en effektiv oppositionspolitik som granskar den moderatledda majoriteten kraftigt försvagas.

    För ett antal år sedan presenterade kommunens förtroendemannarevisorer en rapport till den moderata ordföranden i kommunstyrelsen. I den gemensamt utformade revisionsrapporten påpekades att budgeten, som gått rejält back, varit underbalanserad redan från början och att kommunen borde arbeta fram en långsiktig plan för att undvika liknande missöden i framtiden. Vid revisionssammanträdet förhörde kommunstyrelsens dåvarande ordförande revisorerna om vem som skrivit vad i rapporten. Då det framgick att alla inklusive det utomstående revisionskontoret helt stod bakom hela rapporten blev följden att de moderata revisorerna snabbt byttes ut och att ordförandeskapet övertogs av majoriteten för att förhindra ett upprepande.

    Detta arroganta sätt att leda och inte acceptera någon form av kritik lever fortfarande mycket starkt kvar i kommunen även sedan Filippa övertagit posten som kommunstyrelsens ordförande. Det är en förvaltningskultur som sitter inpräglad i väggarna. Hela förvaltningen och även de borgerliga samarbetspartierna har accepterat att leva med denna kultur. Här krävs att man underordnar sig den moderata politiken fullt ut oavsett konsekvenser för medborgarna. Ingen vågar protestera. Kommunens olika aktörer vet aldrig vad konsekvenserna blir om de inte underkastar sig den moderata politiken.

    Även på tjänstemannaplanet är styrningen starkt centraliserad. Cheferna för kommunens olika förvaltningar är direkt underställda kommunchefen som därmed får en unikt stark ställning.

    I Täby tillämpas alltså en mycket restriktiv syn på kommunal demokrati. Man brukar i statsvetenskapliga sammanhang tala om en tunn demokratimodell. Här uppfattas medborgarna varken som särskilt intresserade av politik eller tillräckligt kompetenta för att delta. Effektivitet har första prioritet och medborgaren betraktas i första hand som konsument.

    Detta står i skarp kontrast till den traditionella svenska synen med ett brett folkligt deltagande som ger möjlighet för så många som möjligt att delta - som förtroendevalda och som medborgare. Denna starka demokratimodell kräver att medborgarna kan agera i gemensamma angelägenheter. Medborgarnas engagemang står i fokus och deras möjlighet att påverka politiska beslutsprocesser på olika plan betraktas som betydelsefull.

    Tidigare stod högern för ett fåtalets styre, baserat på inkomst och förmögenhet; motvilligt gav man upp de maktpositioner som följde av detta. Men i partiledarens kommun, där han själv haft möjlighet att på detaljnivå prägla den kommunala demokratin och där hans hustru leder kommunen, har fåtalets styre återinförts.

    På nationell nivå hörs Reinfeldt gärna tala om den socialdemokratiska dominansen och hur man präglar hela den svenska maktapparaten exempelvis genom sin utnämningspolitik. Faktum är att beskrivningen - men med omvända politiska förtecken - stämmer väl in på situationen i partiledarens egen hemkommun. Här har de sedan länge styrande moderaterna intagit en konsekvent snål och ogenerös syn på oppositionens möjligheter att agera. Till och med Folkpartiets kommunalråd talade under sin tid i opposition om moderaternas maktfullkomlighet. Det var då. Nu har folkpartiet rättat in sig i ledet och stödjer den regim de tidigare kritiserade. Resultatet är att det moderata enväldet cementerats.

    Denna tunna demokratimodell är den praktiska innebörden av Reinfeldts slagord om ett minskat utrymme för politiken. Att ”politiker ska bestämma mindre” betyder i Täby att ett fåtal politiker bestämmer väldigt mycket. Företrädesvis moderata politiker. Företrädesvis politiker med efternamnet Reinfeldt.



    Privatisering - till varje pris

    I Täby härskar sedan flera år tillbaka en stark - närmast fundamentalistisk - privatiseringsideologi. Kommunen har kallats ”ett moderat privatiseringsparadis”. Det mesta av kommunens verksamheter ska privatiseras. Först såldes de kommunala bolagen - energibolaget och bostadsbolaget. Därefter har det handlat om att konsekvent och målmedvetet privatisera de ”mjuka” välfärdsverksamheterna. Effekterna för invånarna och kommunens ekonomi är av underordnat intresse i denna ideologiska strävan. Låt oss granska tre centrala områden:

    • Barnomsorgen
    I Täby råder enfald - inte mångfald - inom barnomsorgen och förskolan. All verksamhet bedrivs av enskilda eller företag. Politiken har varit målmedveten och energisk. Trots oro, på sina håll, från personal och föräldrar har politiken fortsatt i oförminskad takt. Detta är unikt i Sverige. I ingen annan av landets 289 kommuner har privatiseringstänkandet drivits så till sin spets att kommunal barnomsorg i praktiken förbjudits.

    I Täby tillämpas, som förlängning av totalprivatiseringen, en kundvalsmodell inom barnomsorgen. Detta har i kombination med avsaknaden av gemensam kö lett till stora problem för Täbys barnfamiljer. I Lokaltidningen under rubriken "Hugo står i kö till 16 förskolor" ger det folkpartistiske kommunalrådet klart besked. Hugos mamma, som skulle vilja ha en dagisplats nära hemmet, ska vara glad om hennes son får en plats överhuvudtaget: "Föräldrarna tror att de kan välja det de vill ha. Men det finns inte möjlighet att bygga ut efter vad som är poppis".

    Privatiseringspolitiken leder till att Täbys invånare fått betala ett högt pris när kommunen avsvär sig det övergripande planeringsansvaret och skyldigheten att se till att det finns tillräckligt med platser när det behövs. Köerna blir onödigt långa. Kommunen kan heller inte jämföra kostnader mellan olika alternativ när en referens i form av kommunalt drivna förskolor saknas. Risken att man tvingas köpa grisen i säcken är betydande. Till detta bidrar att kommunen inte tillämpar ett öppet anbudsförfarande.

    Resultatet har blivit en blandad marknad. Vissa av de bolag som driver förskoleverksamhet gör lysande affärer. Inte för kommunen eller föräldrarna men för ägare och chefer. De har tillskansat sig höga löner, stora pensionsavsättningar och aktieutdelningar. Andra har präglats av misskötsel, med anmärkningar från revisorer om brister i bokföring och skatteskulder. I några fall har den bristande förmågan lett till konkurser.

    Kommunens ansvar att se till att alla barn och ungdomar får plats i förskola undermineras genom den totala privatiseringen. Helt plötsligt kan en verksamhet upphöra när konkursen är ett faktum. Då kan barn stå utan sina lekkamrater och föräldrar tvingas till dåliga lösningar.

    Trots betydande oro har kompromissviljan gentemot föräldrar, anställda och opposition har varit noll. Den socialdemokratiska oppositionen har angripits hårts när man föreslagit att den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen skulle kunna ske i kommunal regi. Någon samlad utredning om nuvarande ordning blir billigare eller ger högre kvalitet har moderaterna aktat sig noga för att göra.

    • Skolorna
    I Täby går omkring var fjärde barn - 25,3 procent av eleverna - i en fristående grundskola. Detta är ett svårslaget rekord. Lidingö som är nummer två på listan i Stockholms län når inte ens upp till var femte barn i en fristående grundskola. Av de 32 grundskolor som finns inom Täbys gränser drivs 10 av en annan huvudman än kommunen. Trots att man redan är den kommun i regionen som kommit längst med att privatisera grundskolan är riktningen framåt klar och entydig. Den moderata politiken har varit medveten på denna punkt, inte minst under mandatperioden 1998-2002 då Fredrik Reinfeldt själv var ledamot i kommunfullmäktige samt kommunstyrelsen.

    Sedan en tid är dock de officiella tongångarna från den moderate partiledaren en annan. Enligt Fredrik Reinfeldt har hans eget parti gjort ett "tankefel" som i så hög utsträckning fokuserat på friskolorna: ”Då tror man att huvudmannen är det väsentliga. Men det är det inte.”, är hans nyvunna insikt.

    Problemet är att Fredrik Reinfeldt själv i högsta grad omfattades av tankefelet när han var aktiv i Täbypolitiken. Hans fru Filippa gör det fortfarande i sin egenskap av kommunalråd. I samma veva som ovanstående intervju publicerades gick moderaterna i Täby ut med sin egen tidning till samtliga hushåll i kommunen. I tidningen förklaras att ”Målsättningen måste därför vara att öka andelen friskolor i vår kommun.” Filippa Reinfeldt intervjuas och slår fast: ”I vår kommun går ungefär 25 procent av grundskolebarnen i friskolor. Jag vill gärna se en utveckling där fler friskolor etableras i Täby”. Den moderate representanten från barn- och grundskolenämnden fyller i: ”Det kan förvåna mig att Täby relativt sett har få (sic) friskolor. Jag vet inte riktigt vad det beror på.”

    Tankefel var ordet.

    • Äldreomsorgen
    Kundvalssystemet tillämpas även inom äldreomsorgen. Resultatet är nedslående. Systemet har varit kostnadsdrivande och skapat ökad byråkrati utan att innebära ökad kvalitet. Samtidigt som man låtit privata utförare av äldreomsorg göra miljonvinster har man tagit bort de äldres rätt till utomhusvistelse och ledsagning vid promenader.

    Bara verksamheterna drivs i privat regi är det inte så noga med hur de sköts. ”Ett bolag inom äldreomsorgen som Fredrik Reinfeldts far Bruno står nära har gjort en vinst på 7,5 miljoner kronor - som åldringarna går miste om.” rapporterade exempelvis Expressen. Filippa Reinfeldt har i kommunfullmäktige uttalat det fullt acceptabelt att ägarna till privatiserade verksamheter kvitterar ut miljoner kronor i form av löner och vinster.

    avatar
    anders_b


    Antal inlägg : 23
    Join date : 09-02-15

    Fredrik Reinfelt (3 delar) Empty Fredrik Reinfelt del3

    Inlägg  anders_b 2009-02-20, 18:14

    I äldreboendena har kommunen satt hyrorna så höga att många äldre tvingas söka bostadsbidrag och därtill permanent socialbidrag för att klara sin existens. Trots detta fortsätter kommunen i besparingssyfte att driva igenom nya hyreshöjningar inom äldreboendena.

    Privatisering till varje pris. Det är mottot för moderaterna i Täby.

    Denna allmänna privatiseringspolitik har dock inte stöd hos de egna kommuninnevånarna. I en enkät, utförd av folkpartiet under föregående mandatperiod, svarade exempelvis hela 85 procent att de ville ha möjligheten att välja mellan kommunala och privata alternativ inom barnomsorgen. På den tiden talade till och med folkpartiet om den ”hejdlösa nyliberalism” som gjorde sitt intåg i Täby under 90-talet”. Trots detta angrips de socialdemokrater som driver mångfald av upplåtelseformer inom barnomsorgen och kallas fixerade vid kommunal driftsform.

    Inför valet 2002 intervjuades kristdemokraternas dåvarande partiledare Alf Svensson apropå alternativa driftsformer och konstaterade: ”Då uppstår det som brukar kallas konkurrens, men som jag hellre kallar jämförelse, och kvaliteten blir högre. Det är det som är viktigt. Därför gillar jag inte Täby där allting privatiseras och därför har jag ingenting emot att landstingen driver majoriteten av sjukhusen. Det viktiga är att det finns alternativ.”

    Alf Svensson invändningar mot totalprivatiseringen delas inte av hans partivänner i Täby. Inte heller folkpartisterna bjuder motstånd mot den extrema högerpolitiken. I Täby fortsätter därför privatiseringarna framhejade av den moderata kommunledningen med Filippa Reinfeldt i spetsen.

    Den dyra kommunen

    En viktig del av den kommunala politiken handlar om att finna en rimlig balans mellan skatter och avgifter. Det är viktigt att inte ta ut för mycket i skatt av medborgarna men det är också viktigt att avgifterna till olika verksamheter inte blir för höga.

    I Täby resonerar emellertid inte moderaterna på detta sätt. Politiken är istället helt fixerad vid den kommunala skattesatsen. Det betyder samtidigt som en konsekvens höga avgifter som begränsar friheten och tryggheten för barn, unga och gamla. Låt oss granska tre centrala områden för dessa grupper:

    • Avgifterna inom den kommunala musikskolan
    Täby ligger tillsammans med Lidingö i topp i landet vad gäller avgifter inom den kommunala musikskolan. 1 480 kronor per termin kostar det för de barn och unga som vill pröva på att spela ett instrument. I riket som helhet är genomsnittet 591 kronor per termin och det finns kommuner där det är helt kostnadsfritt. Chefen för kommunala musikskolan på Lidingö uttalade nyligen: ”Jag skäms som musikledare ... vi tvingas stänga barn ute på grund av de höga avgifterna.” Moderaterna i Täby skäms dock inte. Man har istället konsekvent höjt avgifterna under de senaste åren.

    • Avgifterna för skolmåltider på gymnasiet
    Täby ligger tillsammans med Lidingö i topp i landet även vad gäller avgifter för skolmåltider på gymnasiet. 1 050 kronor - så mycket måste gymnasieeleverna betala varje termin för skolmaten i familjen Reinfeldts Täby. Den moderatledda kommunledningen planerar dessutom att höja avgifterna ytterligare. Vid ett möte mellan Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och elevråden på kommunens två gymnasieskolor framkom nyligen stor oro över att det numer inte är mer än strax över hälften av eleverna som äter någon skollunch. Sanningen är att rätten till en kostnadsfri gymnasieutbildning har satts ur spel i Täby genom de höga avgifterna.

    • Avgifterna inom äldre- och handikappomsorgen
    På flera områden har det skett kraftiga höjningar inom äldre- och handikappomsorgen i Täby under de senaste åren. Socialstyrelsen redovisade nyligen avgifter bland landets kommuner inom äldre- och handikappomsorgen för 2004. Även här utmärker sig den moderata partiledarens hemkommun. Täby tillhör de åtta kommuner i landet som debiterar 3 000 kronor eller mer per månad i avgift för mat i särskilt boende. Täby tillhör den tredjedel av landets som inte har högre förmånsbelopp för yngre funktionshindrade. Täby tillhör den femtedel av kommunerna som tar ut maximibeloppet 1 572 kr i hemtjänstavgift för lägsta insatsnivå i särskilt boende.

    Den moderata avgiftspolitiken ger tydliga effekter.

    Låga skattenivåer gynnar den med goda inkomster men betyder att avgifterna blir ett problem för den som har det sämre ställt. Fördelningen mellan kommuninnevånarna blir skev. Så ser politiken i Täby ut. Det är en medveten politik som Fredrik och Filippa Reinfeldt står bakom. Det ska uppenbarligen kosta att bo i Täby.

    Muren runt Täby

    På ytan är Täby en bra kommun att leva och bo i. Den öppna arbetslösheten uppgick i mars 2005 till 2,4 procent. Få behöver vända sig till arbetsförmedlingen för bistånd av olika slag. Andelen som erhåller socialbidrag är också låg ur ett nationellt perspektiv, 1,9 procent. Kommunens befolkningssammansättning är mer homogen än på de flesta andra ställen i landet.

    Orsaken till den sociala homogeniteten är att moderaterna drivit en målmedveten politik för att påverka vilka som flyttar till kommunen. Naturligtvis ser man inte mur rent fysiskt när man passerar kommungränsen till Täby. Ändå finns den där. Med sin politik har moderaterna i Täby lyckats skapa en avskild kommun, en som är till för ”de förträffliga och fulländade” som partiledaren skrev drömskt om för ett decennium sedan i skriften ”Det sovande folket”.

    Naturligtvis lockar det moderata mönstersamhället inte alla. Fåtalsstyret i Täby kan knappast kännas tilltalande för den som vill bo och verka i en kommun som öppnar sig för kommunmedborgarnas engagemang. Lika lite attraherar sannolikt den långtgående privatiseringen utan reell valfrihet mellan skilda alternativ. En möjlighet pekas ut, några andra står inte till buds. De som finns kan antingen leda till stora vinster för ägarna eller sluta i konkurs. Insynen och möjligheten att påverka saknas.

    Men inte alla har möjlighet att själva välja ifall de vill bosätta sig i Täby. Huvudskälet till kommunens befolkningssammansättning är resultatet av en medveten politik. Det viktigaste instrumentet för att påverka vilka som flyttar till Täby är bygg- och bostadspolitiken. Den relativt låga andelen arbetslösa och socialbidragstagare är därmed en direkt följd av hur sammansättningen av bostäder och inriktningen av bostadsproduktionen ser ut.

    Andelen hyreslägenheter i Täby är mycket låg. Det handlar om endast 12 procent av det totala bostadsbeståendet och av dessa är omkring 1 procent pensionärsbostäder. Möjligheten att påverka byggandet av hyreslägenheter är mycket liten. Något kommunalt bostadsbestånd existerar inte. Det kommunala bostadsbolaget såldes till Skandia 1999. Hyreslägenheternas skick utmärker sig inte i Täby, däremot hyresnivåerna som tillhör de högsta i landet.

    I praktiken blir det omöjligt för människor utan ett betydande eget kapital att investera i sin bostad att flytta till Täby. Genom sammansättningen av bostadsbeståndet med stark övervikt av villor och bostadsrätter blir boendekostnaderna höga vilket förstås påverkar vilka som har råd att efterfråga. Den expansion som sker i kommunen fokuserar på stora villatomter och exklusiva bostadsrättsområden. Många av kommunens ungdomar har i praktiken gett upp hoppet om att kunna bo kvar i sin hemkommun.

    Moderaterna i Täby har inga intentioner att bygga för de människor som inte kan eller vill bo i villa och bostadsrätt. Man aktar sig noga för att ställa krav på bolag som vill bygga i kommunen att upplåta en del av de nya lägenheterna med hyresrätt. Situationen har blivit ett problem på flera sätt. Även Handelskammaren i Täby har engagerat sig i debatten om behovet av byggandet av små lägenheter med hyresrätt. Ur ett näringslivsperspektiv är det nödvändigt för att kunna locka framtida arbetskraft till Täby.

    Den ensidiga profilen på bostäderna i Täby betyder inte att segregationen uteblir. Den betyder bara att skillnaderna blir extra skarpa. Sociala problem av olika slag lyser därför inte med sin frånvaro. Kommunens mest utsatta område, södra Hägernäs, tillhör exempelvis de mest brottsbenägna i Stockholmsregionen. Segregationen i Täby blir extra påtaglig mellan välbärgade villaområden och fåtalet hyresområden.

    Slutsats

    Fredrik Reinfeldt har i sina skrifter från 90-talet varit tydlig om sin ideologiska övertygelse. All produktion som bedrivs av det offentliga i form av barnomsorg och utbildning ska enskilda eller institutionernas personal svara för. Med denna konsekvens har också den moderata politiken i Täby förts. Konfronteras å ena sidan den moderata politiken och verkligheten i Täby och å andra sidan Reinfeldts ideologiska skrifter finner man, inte överraskande, att de stämmer väl överens.

    Problemet är att Fredrik Reinfeldt nu försöker fjärma sig både från det han skrivit och från det hans fru gör som kommunalråd i Täby. Man kan rimligen förmoda att paret Reinfeldt - åtminstone ibland - diskuterar politik. Kanske diskuterar man till och med moderat politik i teori och praktik. I Täby, där Filippa styr, märks ingenting av den nya nedtonade och omprövade politik som Fredrik förespråkar på nationell nivå. I Täby syns ingen moderat förnyelse.

    Täbyexemplet är intressant. Det visar hur Fredrik Reinfeldt styrde - och hur hans hustru Filippa Reinfeldt nu styr - kommunen:

    • Täby förkrymper demokratins verkningskrets och centraliserar kommunens styre. Utrymmet för gemensamt fattade beslut har begränsats. I gengäld har uppstått ett moderat fåtalsvälde.
    • Täby driver en extremt långtgående privatisering av kommunens verksamheter som överordnat mål för politiken. Det finns ingen kommunal barnomsorg och friskolor ses som ett självändamål. Marknadskrafterna styr inom äldreomsorgen och kundvalsmodellen gynnar de privata utförarna på bekostnad av medborgarna.
    • Täby håller nere skatten till varje pris, även på bekostnad av höga avgifter för barn, unga och gamla. Resultatet är skyhöga avgifter för barnens musikskola, för maten i gymnasieskolan och inom äldreomsorgen,
    • Täby segregerar medvetet kommunen genom en ensidig bygg- och bostadspolitik. Nästan enbart dyra villor och bostadsrätter byggs. Genom att nonchalera behovet av hyreslägenheter tar man inget ansvar för de egna ungdomarna eller utsatta grupper.

    Detta är den politik familjen Reinfeldt mejslar fram runt köksbordet. Verbalt försöker Fredrik skapa en mjukare moderat framtoning. Men det Fredrik säger är inte vad Filippa gör. Fredriks retorik ändrar inte moderaternas politik. Inte ens i hans egen hemkommun, där han själv varit djupt involverad i kommunpolitiken och där hans egen fru är kommunalråd.

    Den marknadsinriktade och hårdhänta högerpolitiken frodas mer än någonsin i Täby. I den praktiska politiken har ingen omprövning skett. Filippa Reinfeldt visar moderaternas verkliga ansikte. Slutsatsen blir därmed entydig. Högerpolitik av Täbysnitt, det är vad väljarna har att vänta av en moderatledd regering.
    fredrik rahm70
    fredrik rahm70


    Antal inlägg : 3811
    Join date : 09-02-16
    Age : 53
    Ort : Stockholm

    Fredrik Reinfelt (3 delar) Empty Sv: Fredrik Reinfelt (3 delar)

    Inlägg  fredrik rahm70 2009-02-20, 18:14

    är det kul att KOPIERA ren socialdemokratisk propaganda??

    data.s-info.se/data_association/389/documents/Reinfeldt_pa_riktigt_-_3.doc
    MartinLindgren
    MartinLindgren


    Antal inlägg : 15685
    Join date : 09-02-16
    Ort : Stockholm

    Fredrik Reinfelt (3 delar) Empty Sv: Fredrik Reinfelt (3 delar)

    Inlägg  MartinLindgren 2009-02-20, 18:25

    Nu vet ju jag en som haft en stor förkärlek att att lägga in stora inlägg från FP:s hemsida,
    Finns 100 tals exempel på AB:s forum eller hur?
    fredrik rahm70
    fredrik rahm70


    Antal inlägg : 3811
    Join date : 09-02-16
    Age : 53
    Ort : Stockholm

    Fredrik Reinfelt (3 delar) Empty Sv: Fredrik Reinfelt (3 delar)

    Inlägg  fredrik rahm70 2009-02-20, 18:57

    Hmm kanske jag me d skall göra mej ett konto kalla mej vänster eller rödgrön "väljare" och klistra in lite rader ifrån timbro eller ngn annan tankesmedja..

    det verkar ju vara bra?

    lol!
    visuellt
    visuellt


    Antal inlägg : 207
    Join date : 09-02-23
    Ort : Somewhere out there...

    Fredrik Reinfelt (3 delar) Empty Sv: Fredrik Reinfelt (3 delar)

    Inlägg  visuellt 2009-02-24, 00:26


    • Barnomsorgen
    I Täby råder enfald - inte mångfald - inom barnomsorgen och förskolan. All verksamhet bedrivs av enskilda eller företag. Politiken har varit målmedveten och energisk. Trots oro, på sina håll, från personal och föräldrar har politiken fortsatt i oförminskad takt. Detta är unikt i Sverige. I ingen annan av landets 289 kommuner har privatiseringstänkandet drivits så till sin spets att kommunal barnomsorg i praktiken förbjudits.

    I Täby tillämpas, som förlängning av totalprivatiseringen, en kundvalsmodell inom barnomsorgen. Detta har i kombination med avsaknaden av gemensam kö lett till stora problem för Täbys barnfamiljer. I Lokaltidningen under rubriken "Hugo står i kö till 16 förskolor" ger det folkpartistiske kommunalrådet klart besked. Hugos mamma, som skulle vilja ha en dagisplats nära hemmet, ska vara glad om hennes son får en plats överhuvudtaget: "Föräldrarna tror att de kan välja det de vill ha. Men det finns inte möjlighet att bygga ut efter vad som är poppis".

    Privatiseringspolitiken leder till att Täbys invånare fått betala ett högt pris när kommunen avsvär sig det övergripande planeringsansvaret och skyldigheten att se till att det finns tillräckligt med platser när det behövs. Köerna blir onödigt långa. Kommunen kan heller inte jämföra kostnader mellan olika alternativ när en referens i form av kommunalt drivna förskolor saknas. Risken att man tvingas köpa grisen i säcken är betydande. Till detta bidrar att kommunen inte tillämpar ett öppet anbudsförfarande.

    Resultatet har blivit en blandad marknad. Vissa av de bolag som driver förskoleverksamhet gör lysande affärer. Inte för kommunen eller föräldrarna men för ägare och chefer. De har tillskansat sig höga löner, stora pensionsavsättningar och aktieutdelningar. Andra har präglats av misskötsel, med anmärkningar från revisorer om brister i bokföring och skatteskulder. I några fall har den bristande förmågan lett till konkurser.

    Kommunens ansvar att se till att alla barn och ungdomar får plats i förskola undermineras genom den totala privatiseringen. Helt plötsligt kan en verksamhet upphöra när konkursen är ett faktum. Då kan barn stå utan sina lekkamrater och föräldrar tvingas till dåliga lösningar.


    Lite synd, för just denna del stämmer. Här har varje förskola sin marknadsföring etc... Vet att att den studerande förskollärare faktiskt valt bort Täby som kommun för sin praktik. För det är oftast inte en förskoleverksamhet som erbjuds utan mera ibland ett väldigt tidreglerat och vuxet styrt kalas... Här handlar det inte längre om att möta barnet, barnet ifokus, utan vad kunderna köper är det som kommer ifokus.
    avatar
    x-medborgare


    Antal inlägg : 4745
    Join date : 09-02-16

    Fredrik Reinfelt (3 delar) Empty Sv: Fredrik Reinfelt (3 delar)

    Inlägg  x-medborgare 2010-02-19, 21:32

    I tre delar stackar Filippa är inte begami förbjudet ?
    avatar
    x-medborgare


    Antal inlägg : 4745
    Join date : 09-02-16

    Fredrik Reinfelt (3 delar) Empty Sv: Fredrik Reinfelt (3 delar)

    Inlägg  x-medborgare 2010-02-20, 02:32

    Nån som sytt ihop en ännu ?

    Sponsored content


    Fredrik Reinfelt (3 delar) Empty Sv: Fredrik Reinfelt (3 delar)

    Inlägg  Sponsored content


      Aktuell tid och datum: 2024-05-11, 00:05